tinahelen

Finns två frågor efter denna fika. Fråga nr 1. Inser våra barn hur coola och inne vi är? Svaret på den frågan är:Troligen inte.

Det kan bero på följande: Vi är inte coola och inne, utan jävligt mossiga och fett ute. Eller så har våra barn bara en helt skev bild på verkligheten. Allt står till betraktarens öga. Som de vise säger.

Fråga nr 2. Kommer det att ta två år till innan vi lyckas sammanstråla?

Svaret på den frågan är: Det vore väl själva fan!!!

"Mellandagarna" som det så vackert kallas, är inte bra för arbetsmoralen. Jag funkar inte som människa när det är lugnt. Bara för att trycket är lågt så arbetar jag i ultrarapid. Det finns tusen saker att göra för att starta frääässccchhht på nya året. Det har som exempel tagit mig hela veckan att rensa mappar och skrivbord. Är jag klar med det? Nej. Känner mig lite som ett 98 årigt arkivariebiträde. Allt tar liksom lite för lång tid.

Marcus (som för övrigt inte blivit omnämnd här innan, vilket han också påpekat) har lovat mig att utföra ett Top Secret Mission. Har vi gjort det? Nej.  Kass! Keff! Älskar för övrigt ordet Keff. Bra ord. Slöaggresiv. Också bra ord.

Nu tappade jag tråden. Faller förvisso lite in i temat för den här veckan. Tappa-tråden-veckan. Bra att man håller samma tema i allafall. Då finns det ju lite tecken på organisation. Eller?

Jag har ju lite svårt för ordet MYS. Men fan asså MYS på hög nivå.

Vi fick rå om vår härliga familj Gynning som ska lämna för Qatar inom ett par månader. Det kan låta helt otroligt men det har verkligen var julharmoni. Underbart!! (vanligen är det ju fullständigt kaos när vi ses.)

Mina bröder joinade in på eftermiddagen. Love it!

Imorse fick jag en hjärtvärmare då min lilla Stitich blev helt överlycklig när det gick upp för honom att han skulle få mer än en julklapp.

Han frågade med stora ögon vems alla julklappar var som låg under granen. Jag svarade att det är till Linus, Dig och dina kusiner. Han stirrade tillbaka med lyckliga små Stitchögon och frågade förundrat: Ska jag få fler julklappar än den som Tomten kom med inatt?

Hjärtvärme!!! Inte fullt så bortskämd som jag trodde iallfall!

Lite Prosecco på det här så sätter vi pricken över i:et :-)

En liten krake till gran blev det även detta år.

Känner mig nöjd och glad över att ge själ till denna lilla mobbade stackare.

Rikets fulaste gran är något vi stoltserar med varje år.

Just den här verkar antingen blivit biten i sidan eller så är han helt enkelt missbildad.

Älskar den! Älskar jul!

God Jul!

Sjukt kul var det iallafall! Bra drag! Järn så klart. Inte jag dock. Jag roades av järndrickarnas djärvhet. Mitt minne av tequilakvällen var på tok för starkt för att ge sig på det.  Järn eller inte, det finns alltså ett rykte som säger att vi dansade till Arvingarna. Vilket ger en liten indikation på läget. Ryktet säger även att det var en munter allsång till denna dans. Nu ska man ju fan inte tro på allt man hör. Man får ju åtminstone dra av momsen. Kan jag tycka.

Men idag gör jag det. Ska snön pajja mina chanser att gå på personalfesten? Eller nej jag korrigerar det där. Dit kommer jag ju så klart. Det är hemfärden som kan bli knepig.

Jag har ju så klart min spark. Men man får inte dricka och sparka. Eller? Om kör över isen så kan det ju inte räknas tycker man juh. Är det sjöfylla även om sjön är frusen?

Återkom gärna med fakta tack, så jag vet. Jag har ju inga större förhoppningar på lokaltrafiken. HAHAHHAHAH jag kan inte ens vara allvarlig när jag skriver det.  Lokaltrafik? inte så troligt. Mina BFF´s Värmdö taxi får kämpa i afton.

Det är hög tid för pepp nu. Ska infinna mig hos Fr Ytterbring ca 2 timmar.

Jag har stora förhoppningar på att Daniel Craig är inbjuden som "gubben i lådan-gäst" Har hört rykten om det.

Tror faktiskt att det stämmer. Helt sant. Asså, jag vet att det är så.

Hoppas på schhööna skandaler. Imorgon ligger ångestens dimma tät.

Jag själv? Kommer som alltid ha en mogen och moderat inställning till aftonen.

På sant.

NU KÖR VI!!

/Tina19

Vad är det med hotellfolk och temafester?

I vanliga fall är vi så sjukt inne och coola. Vet exakt vad som är nu och vad som är så förra veckan. (tror vi, personligen har jag fan ingen aning längre.)

Men när det är dags för staff party. Då går vi all in med maskerad och hela helvetet.

Missförstå mig rätt nu kära festfixarna. Det kommer bli sjukt kul, och Ni har lagt ner ett fantastiskt jobb. Jag dizzar inte er på något sätt. Jag gillar inte temafester ba. Rollspel är inte min grej.

Jag GÖR det. Men jag gillart inte.

Efter en total nedfrysning av kroppen och en smula energitapp lämnar vi och far hemåt. Mot skärgården.

Stannar till på Östgötag Wook Me Cafe. Dom har förövrigt stans bästa tandoori chick för er som inte redan var innehavare av denna viktiga information.

Hemma på parkeringen så ska jag ta ut påsen med den fantastiska maten.

Nej men då har påsjäveln gått sönder, och 2 stora lådor med jävligt varm tandoori chick rinner efter benen och ner i skorna. Hur löser jag det?

Jo jag ställer mig och grinar som en 10 åring på parkeringen.

Moget? Jajamen!

Som fan.

Sån e jag!

I vilket fall så är årets förbrukning av Fiholms Pepparkakor inköpta.

Blir ingen jul utan dom.

Nu sticker jag ut hakan här och missförstå mig rätt det är mer ett uttryck än något annat.

Syrianbrynen är på. Så att säga. Lite mörkare, lite skarpare. Fint serru. Det blir en kvällsmake dagtid imorgon för att jämna ut det hela. Det är förmodligen mitt fel.

Jag anklagade henne för att mesa sist. Lite sådär osmidigt möjligen. Men jag fick svar på tal. Kan inte gärna klaga då liksom. Klagar inte heller faktiskt. Mer fastställer faktum. Skratta ni. Gjört. D gör jag med. Varje gång jag passerar en spegel. Bjuckar på den.

Sån e jag.

Vilken reaktion det blev. Verkligen värt att gråta för. Det rasade in kommentarer och sms. Fina Fina!! Skönt att veta att ni finns när det blåser.

Nu blåste det inte mer än vanligt igår. Det är väl ba en sån där tjejgrej. Jag har sånna dagar. Gråtdagar. Jag gillar gråtdagar. Det är klart att det kanske blir lite märklig stämning på jobbet, när jag ska börja böla för att en låt på spotify är extra fin just på gråtdagen. Dom vänjer sig. Kanske.

Eller mammatårar när Stitch ler från kudden med sin bruna tand och pillemariska ögon som en trollunge. Eller Sune, som bara liksom är en vinglig kalv med tonårssvängningar. Då kommer det gråt, på gråtdagarna.

Jag brukar ha tålamod runt fullmåne dygnen då jag räknar bort sömnen helt. Men nu är det ju så att antingen har fullmånen flippat helt och lyst på full styrka bakom målnen i över en vecka, eller så har jag återigen drabbats av fru insomnia. What a bitch!

Finns ju det som hjälper förståss. När man på morgonen hör en liten hes stitch-röst säga " mamma jag älskar dig, du är mitt hjärta" så tänker jag att: jag har det allt förjävla bra. Ingen kan vara lyckligare än jag.