Doris.

Varje gång jag vikt all tvätt, tvättat bilen, storstädat, bytt lakan i sängen eller något annat extremt jobbigt och tråkigt så tänker jag FY FAN VAD SKÖNT nu är det gjort.
och varje gång jag tänker så, så finns det absolut inte som helst känsla av att snart snart mycket snart kommer jag att få göra det här igen. Som Doris. Inget närminne alls.
Nästa vecka kommer Cristina. Då behöver jag inte göra det igen. HA!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0