tinahelen

Lördagkväll hos sis med fonduekväll. Ja jag vet, 80talet ringde och frågade efter sin gryta. Men men det var trevligt. Mosters Prinsessa har fyllt 14. Hon frågade mig med en nedlåtande ton om jag visste vad en fjortis var. Åh tänk den tiden. När jag ägde världen och alla vuxna var totalt puckade. Som att det var jag som upptäckte världen före alla andra, även om de levt mer än dubbelt så länge som jag hade. Där är hon nu. Det urartade med gräddkrig och namnsången och hysteriskt skratt. Släkten är värst.

Söndagen var vi  på brunch på lyxhotellet. Det vanliga frossgänget fick sällis av härliga Martin. Mycket trevligt. Det är för övrigt ett sjukt sätt att umgås på. Vi ses, vi äter till vi mår illa, sen åker vi hem. Sinnes! Frosseri är en av dödssynderna. Ja ja det kommer bli party i helvetet när den dagen kommer. Då får jag iallafall sällis av de finaste.

Efter det hade Linus privatträning och vi andra tog en promme i Rålis. GUD VAD JAG LÄNGTAR EFTER SOMMAREN!! Då ska jag med glädje hänga i parken under tiden de andra tränar.

Jag blir så irri på mig själv. Idag i parken hade vi som vanligt inga vantar, ingen mössa, och inga varmbyxor till Liam. De andra prettoplanerade föräldrarna i parken fick säkert något att fnysa åt när Liam glider in med Niklas mössa och vantar. Ser ut som en riktig rackarunge så klart. Jag får sjuk A-mamma-prestationsångest i parken. Alltid. Jävla park!

Jävla prettojagbakarmittegetbrödochfärgarminagarnföräldrar! Hajja hur mycket som dom skulle fnysa i sina oranga sjalar om de visste att rackarungen dessutom tränar thaiboxning. HAHAHA!

A-mom signing out. Happy Sunday!

Han vill helt enkelt inte hänga med mamma... ok. Det är tydligen ingen annan som vill hänga med mig heller.

Inte en jävel som har hört av sig. Ska man umgås så är det tydligen jag som ska ringa.

Jävla skitvänner!

Idag blir det storäventyr för bilburna barnet. Vi åker buss till stan och sen djurgårdsfärja till Skansen och kikar på krokodiler. Buss är tydligen väldigt spännande. Känns lite som att hela den här krokodilgrejjen är overkill. Det skulle nog räcka med buss och lite tunnelbana. (fy fan för tunnelbana, vidrigt!!)

De något äldre hanarna i flocken ska se på thaiboxningsmatcher. Riktiga kultursnobbar vi har att göra med här.

Bokade kalas idag på Andys. Liam, till skillnad mot sin mor, planerar tydligen sånt här i god tid. Kul idé!

400tusenmiljarder ungar, som är sockerstinna i ett lekpalats. Jajamen! Det kör vi på.

Nu blir det lite pump och sen kör vi lördag.

Liam är dassig och Linus hålls hemma för observation.

Då måste man ha filmer. Massa filmer!

Åkter ner till videobutiken. Tog med de filmer jag missat att lämnat tillbaka.

410 riksdaler gick det på. Plus dagens filmer 110 riksdaler.

Jag ska fan inte hyra filmer!! Jag är kass på att lämna tillbaka. Det skulle förmodligen vara billigare att ladda ner olagligt och betala eventuell böter på det.

Men det skulle jag aaaallldrriiiiggg göra. Det får man inte!

Nu är han inte så mycket Stitch kan kan säga. Blek o ynklig. Lilla bejbin helt enkelt.

Man hamnar ju automatiskt på skitlistan när man VABar. Det himlas med ögon och utbyts menande blickar.

Det gjorde jag med. Innan jag fick barn. Helt OK. Ni hajjar sen. Om ni får/skaffar barn. Och ni som inte vill ha barn måste ju någonstans ändå uppskattat att era föräldrar var hemma med er när ni var sjuka.

När allt kommer omkring så är ett jobb, bara ett jobb. Det är livet som räknas.

På Barbados jobbar man för att leva, här hemma lever vi för att jobba. Snacka om sneda prioriteringar vi har!

Jag är nu mer än säker på att jag inte alls håller på att samla på mig en förkylningsbomb, utan min hjärna simulerar av all sjukdomsfejjaninformation. Ni hajjar? Jag har blivit hjärntvättad att tro att jag e sjuk.

Så måste det vara.

Har glömt att tacka för senast! För er som var här så klart.

Jag hade roligt. Man får ju då hoppas att de andra som var här hade det.

Festen slutade i vanlig ordning med att Herr Gynning deklarerade festslutet klart och tydligt.

Nu hade vi ju ett litet gäng som sov kvar, så det blev som lite efterhäng ändå.

Det är befängt att tro något annat.

Försöker ta ett djupt andetag och sparka igång renoveringen igen. "Jullovet" börjar kännas lätt utdraget faktiskt.

3 små rum kvar och balkongen. Ingen riktig ork dock. Segt. Som allt annat i februari.

Och helt sinnessjukt långt kvar innan det ens blir tal om någon resa. Fy fan! Mörker. Mörker sa jag!

Ljusning i helgen då Lisas födelsedag ska firas. För tusan!

Bra att man besitter stark makt över mamma. Hon är ju som lite handikappad efter benbrottet.

Dealen var: Ja jag handlar åt dig på lördag, om du tar mina kids på kvällen. Hahahaha va barnvakt eller sitt hungrig.

Hårdare än gud.

Sån e jag.

(troligt....)

och varje gång jag tänker så, så finns det absolut inte som helst känsla av att snart snart mycket snart kommer jag att få göra det här igen. Som Doris. Inget närminne alls.

Nästa vecka kommer Cristina. Då behöver jag inte göra det igen. HA!