I pity the fool...
Jag tog täcket och drog det över huvudet och tänkte att det finns dom som har det sämre. Mycket sämre. Jag var bara arg. Det är fan ingenting.
Jag tycker synd om dem som inte kan inse det. Som är så fast i sin lilla obetydliga bubbla.I samma stund så avundas jag dem. Som verkligen inte kan se längre än till sig själva. Måste vara sjukt skönt att ha en så begränsad syn.
Jag tänker på en gång på lyxhotellet, när en man var så rasande att en ven höll på att spricka i pannan på honom. Han var alldeles lila i ansiktet när han skrek ut att "det var minsann det värsta han varit med om, att sängen inte var bäddad när han kom tillbaka till hotellet"
Den gången kunde jag inte hålla tillbaka. Utan jag talade helt enkelt om för honom att om det var det värsta han någonsin varit med om, så var han den absolut lyckligaste människan i hela världen.
I pity the fool!
//Mr(s) T
Kommentarer
Trackback
